Fyra saker att komma ihåg idag...

1. I morse traskade vi iväg till skolan både jag och CK för att se när Lucas visade upp sin skola för oss. Vi satt i klassrummet en lång stund och gick igenom allt han gjort i år och det som komma skall resten av terminen. Det var mysigt och lärorikt. Sedan gick vi vidare till kinesiskan och Lucas läste för oss på kinesiska och tillsammans skrev vi en något torftig dialog i stil med nihao, gongbaojiding och wo ele.
Efter det smög vi in i idrottshallen och spelade badminton med Lucas. Det är vad dom sysslar med just nu och Lucas var en riktig fena med racketen.

2.Sedan hem och invänta diskmaskinsreparatören. Han kom, såg och segrade. Hoppas jag. Jiaozi och omelett till lunch=Lucas lycklig. Sedan städa köket.

3.Nu skall jag fixa till mig till ett fyrtioårskalas som börjar om en timme.

4.Senare ikväll skall jag gå på rockkonsert och se min förstfödde lira gura på scen, jää, jää. Bilder kommer imorgon, antagligen på CKs blogg.

PS. Nisse är här!!! Han ringde just och frågade var man kan köpa en kostym. ROFL! CK vill skicka honom till Jia yi!!! ROFL! OMG!!

Lyx, lyx, lyx!

Yes, fairy tales do come true... at least today they did!

Helt fantastisk lunch med ccc idag på Fairmont. Champagne i dörren och dessa fyra utsökta viner till maten som bestod av hur många rätter som helst! Delikat!

Här ovan ser ni desserten på min tallrik, en vit chokladboll...

Som jag raskt häller varmchokladsås på...och voilà!

...så smälter den ner och bildar världens smarrigaste surprise!

Oh boy, vilken dag!

Det blev två par

Jaaaa, efter tre skoaffärer så hittade vi skor som vi båda gillade att han skulle ha på fötterna. Ett par vita Nike air att ha som vardagsskor och ett par andra nike träningsskor att ha när han gympar/idrottar. Båda paren var skitsnygga tyckte vi båda. Phuuuuu!

Vårjacka

En snygg, tålig vårjacka! Jag var överlycklig över "fyndet" medan Lucas var sur för att han inte fick fotbollsskor för tusen spänn. Vi spenderade en timme på skoavdelningen och de enda han kunde hitta var dessa förhatliga skodon, Nike t90.
CK, som kände viss sympati, köpte genast t90 träningsoverallen åt Lucas för att mildra tyngden i grabbens mungipor, men jag var benhårt emot skorna.
Jag menar, visst, om han spelade fotboll dygnet runt och vi satsade på att han skulle spela ihop en lägenhet på rivieran åt oss till pension, men inte då. Han vill flasha dessa i skolan för de som spelar 24/7. Gäsp.
Det enda vi skulle köpa var ett par nya vårsneakers. Maktbalansen är nu hårfin. Det kalla skokriget har börjat. Idag skall jag ta med honom till The Village och köra hård krigföring hela dagen. Jag har laddat. Oh, dear.