Vidalitá

Hej, kära bloggvänner Måndag igen och denna veckan börjar skolan. På torsdag rättare sagt. Tungt, tycker killarna. Innan dess skall vi göra massor: En återvisit hos kirurgen med Lucas(tisdag) och ett tandläkarbesök(onsdag) för Lucas, samt göra skolpliktiga i huset så skolberedda som möjligt, dvs försöka gå upp före elva, äta frukost före ett, borsta tänderna åtminstone en gång om dagen och byta till rena kläder då och då. Vi skall ta oss samman och hyfsa till oss, klippa klorna, kamma kalufsen, le i spegeln, sträcka på oss och ställa in flipfloppsen längst in i hyllan. Allt annat gör någon annan åt oss: Städar, bäddar, lagar mat, diskar, torkar köksbordet, handlar, byter toarulle, skalar äpplet, puffar kuddar i soffan, går ut med hunden, svarar i telefonen, öppnar dörren när någon ringer på, spolar på toan om du glömmer det utan att vråla på dig, stryker kläder, pumpar cykeln m m. Det kan inte vara så svårt att byta semesterliv till skolliv. Simsalabim! Sedan är det oktoberlov! Jag längtar redan. Det bästa med den här veckan är att alla har kommit tillbaka från sina summer hideouts! Jo, du läste rätt! Jag som är så folkskygg och helst vill vara ifred, tänker du som känner mig. Jo, men det är nu som handeln i affärerna sätter fart och ingenting är gammalt och äckligt i hyllorna längre! Nu blir det rotation på både restauranger och JLo´s! I tre veckor har jag knappt vågat köpa vissa varor pga att de legat hela sommaren och möglat. Lucas älskade snacks, seaweed, var tre månader gammalt i hyllan(vi andra var glada för det stinker hundmat). Mjölk, t ex är svårt en sån här period. JLo vågar inte köpa hem tillräckligt mycket mjölk såhär dags på året, hon är rädd att den inte skall gå åt då vi är för få expats i området. Hon köper hellre för lite än för mycket och är man inte där tidigt på morgonen och köper får man gå utan, kommer man för tidigt får man vänta i timmar, för du tror väl inte att mjölkbilen kommer ett visst klockslag i Kina? HAHAHAHAHAHA! Då kan man ju lika gärna flytta hem! Idag hade vi ett nederlag i husrenoveringen. Hyllorna i källaren blev inte nedmonterade mer än till hälften. Workern, som kom på morgonen med uppkavlade ärmar och började så storartat sitt uppdrag, tog sin familj som han använder som hantlangare och drog efter halvgjort arbete. Han var då ganska arg eftersom han inte skulle få betalt för arbetet av vår landlord. Hon kom i sista stund på att jag lika gärna kunde betala honom, vilket jag vägrade. En riktig dålig kinesaffär som kunde ha kostat mig 2500 rmb om jag varit mesig! Så här står jag nu med en massa hyllplan i källaren och mögel och en arg landlord och en arg worker och ett fruset läge. Skam den som ger sig! Julian är som tur inkopplad och jobbar på att lösa konflikten. Jaha, det var dagens rapport från min lilla hydda! Hur har ni det då?