En poet går iland i Najadernas gränd

Böcker , böcker, böcker

Nu när det börjar blåsa även här i Beijing, morgnar och kvällar är svalare, så känns det som om hösten knackar på på riktigt trots att dagarna är klara och underbara med 20-25 graders värme. Allt är fortfarande lummigt och grönt, rosorna blommar på  och inga andra direkta hösttecken syns ännu, nästa vecka kan det se annorlunda ut, så det är bäst att passa på att njuta. Det bästa sättet att njuta är ju egentligen i soffan med en bra bok, sommar som höst och nu när jag varit sjuk har boken varit min bästa vän, näst efter tv:n. Jag kan ju inte läsa när jag har migrän vilket jag alltid får när jag har feber och den här magsjukan bjöd på det mesta. Känner mig instabil och svag fortfarande och kan inte vara med mina vandrarvänner i morgon. Men då skall jag krypa ner i soffan och läsa ikapp det jag missade under migränperioden! Maos siste dansare, var som du sa, mamma, underbar! Jag är så glad att jag inte sett filmen. Li Cunxin är en genuin människa som jag skulle vilja träffa i verkligheten! En fin kille, helt enkelt. Boken beskriver familjekärlek så perfekt. Jag kunde relatera till den och honom eftersom jag också bor så långt från min niang och dia. Saknaden är ibland svår, men det skulle jag ju aldrig tala om för min niang...host..host...

När jag låg och dåsade i feberdrömmar lyssnade jag klart på Gustavs grabb och den var bra att ha läst. Nu vet jag mer vem han är, den där Leffe. Leif GW Persson. Hur som helst fick den mig att genast börja lyssna på Mellan sommarens längtan och vinterns köld av dito författare. Jag gillar att lyssna på talböcker när jag är ute och går/springer eller sitter och broderar/pysslar/städar/lagar mat. Jag har ju ingen radio och ungarna är ju aldrig hemma och om de är det så gör de läxor eller spelar dataspel. Det är bara klockan halv elva på kvällen, när det är läggdags, som jag duger att umgås med. Då vill Lucas krypa ner under mitt täcke och prata och kramas i timmar, ända till CK får slänga ut inkräktaren som värsta bouncern. 

Har nu greppat en av Cesar Millans böcker för att vrida ur det innehållet innan helgen börjar. Han påminner lite om Li Cunxin. Fina killar! Fast nu har ju Cesar skiljt sig har jag hört! Stämmer det verkligen? WTF?

Ungefär en gång i månaden går jag på möte i en bokklubb. Vi turas om att träffas hos varann och nästa träff är hos mig. Vi är sisådär tio stycken och alla har med sig olika böcker som vi lånar ut till varandra hej vilt. Ibland blir det dragkamp om en bok och ibland är det ingen som vill ha böcker. Vi käkar mat och snackar bort en kväll om allt mellan himmel och jord. Det skall bli jättekul att ha dem hos mig nästa tillfälle, det blir första gången! Hoppas vid gudarna att huset är i ordning till dess!

Vill man lära barn att komparera crazy, så är det bara att presentera dem för Hollywoodfruarna! Jag säger inget mer. Jo, allting som Hollywood kan, kan Beijing göra bättre! (Jag är rädd för det, tyvärr.) 

PS. Idag såg jag en så STOOOOR hund i vårt compound. Den var grotesk. Hur kan man vilja ha en sådan? Hundens svank gick upp till midjan på damen som vallade den. Tassie blev förskonad denna mardrömssyn, vi gick åt ett annat håll. Skall jag nu i fortsättningen vara tvungen att gå på span innan jag rastar honom? Tassie kommer att få ett psykiskt breakdown av denna monsterdemon! Var finns hundtrauma-avdelningen på Beijing united sjukhuset?