Medan Mr. Big är i Japan och roar sig med diverse fabriks och restaurangbesök har jag gått hemma med vardagsbesvär och barnaglädje. Victor är ju också borta i Hunan hela veckan, så vi som är kvar får göra det så mysigt vi kan. Jag får väl blogga lite då. Killarna tittar på Dr. Who...ZZZzzz
Ludde, vår "finest", har, idag, än en gång hamnat i rektorns fokus, få se, det blir nu fjärde eller femte gången denna termin, jag har tappat räkningen. Hur som helst är det en underbar tonårsrebell som växer fram och ingenting att "obsessa" över. Allting ordnar sig och jag älskar honom precis för den han är. Synd bara att han fått så mycket detention(kvarsittning på rektorns kontor). Det fina med det är visserligen att han hinner med både sina vanliga läxor och sina svenska studier på skolan! Man måste alltid tänka positivt i mörka stunder.
Lucas, vår Macarena, har gjort en helvändning och blivit ordentlig. Han är finkänslig, lugn och observant. Jag vet inte om det var mitt allvarliga samtal med honom för tre veckor sedan som gjorde susen eller om det är något annat. Dr, Who, kanske? Vad det än är, så är det bra! Han har växt upp!!! I alla fall en centimeter. Trots det har han fortfarande kvar sin otroliga humor och jazzbacillen, som bor i hans kropp, kan vi aldrig bota som tur är.
Nu är det hundens tur att få sig en avborstning också. "I can report that Tassadar still has issues with other dogs. I have been as calm and assertive as I can and the Cesar-kick has been very helpful. Tassadar is now in treatment and will, with the right methods, recover into a healthy state of mind." Idag kräktes han upp en slembobba i trädgården som var mycket motbjudande. Han sov av sig äcklet hela förmiddagen och återhämtade sig efter lunch då han intog sin frukost, en måltid bestående av en deciliter uppblött hundfoder. Därefter gick han upp i hundparken och gjorde det man ska och efter det har han varit helt sig själv. Cyklade just av honom och mig lite överskottsenergi och frustration! Han saknar kaffe och rökpauserna i trädgården med mormor och morfar. Han vill aldrig vara i trädgården ensam. Det lilla skitfjunet.
1 kommentar:
I am calm, submissive and assertive after a week in Japan. I am ready to do whatever the leader of pack tells me...
Skicka en kommentar