lördag 31 oktober 2009
Slöa lördag
För en månad sedan gick jag med min älskade på en strand på Borneo. Vi samlade snäckor och enhörningshorn. Den stora snäckan blev ett vackert tvålfat. Tvålen stal jag med mig från hotellrummet. Idag är det en strålande höstdag med frisk luft och skön värme i solen. Victor är på konfirmationsträff, Ludde spelar fotboll i TianJin(stackars sate, ni anar inte vad långt det är dit och vad trist det är där) Lucas springer runt och planerar inför halloweenfesten han skall på i eftermiddag. Vi har nyss kollat på idol. Livet är enkelt när man inte är med i idol!
fredag 30 oktober 2009
Look who's back! JACK!!! <3
Idag kom jag "in the mood" för lite halloween-mys. Jag kokade mig en god kopp chai-latte och snitsade till ett stilfullt arrangemang med hjälp av några utav de saker jag hade i min närhet. Efter att ha njutit av den vackra åsynen, drack jag med mysfaktor 100 upp mitt te. Sagolikt!
Här är receptet från AK på en lyckad Chai-(latte):
Koka ihop en tesked fänkålsfrön med tre-fyra stycken kardemummafrökapslar, lägg också i en påse english breakfast-te och en sked strösocker. Alltsammans skall kokas i 2,5 dl vatten, givetvis, i tre minuter. Häll sedan i lika delar mjölk och ta av värmen precis när det sjuder. Om du vill göra det hela mer "lattigt" skall du ångkoka mjölken till ett fluffigt skum och hälla över häxbrygden som du silat ner i en mysig kopp först. Klaaart att drickas! Du kan också koka med en liten bit av vaniljstång, hel neijlika, kanelstång...det är bara din fantasi som begränsar hur din Chai skall smaka. Nu har du i alla fall basen till den!
onsdag 28 oktober 2009
´Tis the season...
Ayis hund har blivit stulen. Hon letade i tre timmar efter jobbet men ingen hund. Hennes slutsats var att den stulits för att säljas eller ännu värre, ÄTAS.
-Nej, nej, nej, sa Peter, vår trogne bilkille, en liten sällskapshund äter man ju inte. Den vill dom bara sälja vidare.
-Men det är ju en Chow-chow, sa jag.
-Yao rou chila (då är det köttet dom vill åt, fritt översatt), sa han då. ´Tis the season. Dog meat is very warm food, you know that, Victoria.
Usch! Vågar inte längre gå till Jenny Lou med min lilla sötnos. Tänk om nån tar honom när han väntar utanför!
-Nej, nej, nej, sa Peter, vår trogne bilkille, en liten sällskapshund äter man ju inte. Den vill dom bara sälja vidare.
-Men det är ju en Chow-chow, sa jag.
-Yao rou chila (då är det köttet dom vill åt, fritt översatt), sa han då. ´Tis the season. Dog meat is very warm food, you know that, Victoria.
Usch! Vågar inte längre gå till Jenny Lou med min lilla sötnos. Tänk om nån tar honom när han väntar utanför!
tisdag 27 oktober 2009
Ludde, snart tretton...
Fattar inte att min sötis snart skall fylla tretton. Nyss var han min lilla kille som skulle gifta sig med mig och slänga ut CK i vedboden. Nu verkar det vara dom två som är bundis.
Helt klart har vi vuxna också fått klart för oss att det är polarna som äger.
Det som verkar gälla i presentväg är nog mest pengar och kläder. Hörde ni? Kläder!!! Gnuggar hörselgången, skakar på huvudet. Vad har hänt?
Skulle sitta snyggt med ett par röda cheap monday om det finns...strl 27-28
Som hämtad från Vattnadal. Ludde, elva år.
En ganska grå tisdag
Nu är det dags att röja rejält i parken där vi går varje dag. Ett stort antal dagsarbetare kallas in och de går fram likt gräshoppor över området och rensar och plockar. En del (de flesta) ser ut att vara förståndshandikappade och när jag går förbi stannar jobbet upp och alla glor på mig helt utan hämningar och uppehåll. Det är för komiskt, eller för djävligt. Välj själv.
Alla vill de vissla lite på min hund också. Som tack för det vill Tassadar bita dom i benet eftersom han inte gillar kinesiska främlingar med någon typ av skaft i händerna. Hmmm...kan han ha fått stryk någon gång måntro? Häromdagen ville han bita en kinestant som stod och rullade med höfterna vid lekparken. Hon hade munskydd på sig och betedde sig jättekonstigt tyckte Tassie, jag med för den delen.
Här är min lunch idag. Prickigkorv mackor(syns inte på bild) och grönt te i vacker kopp med supergoda små mandariner till. Sitter framför datorn och äter idag. Kan inte vara i köket eftersom min Ayi kokar grisben med kineskryddor. Gissa om det stinker? Ni anar inte.
G.I.F.T.
Trueblood
Denna båge ser ut att vara som hämtad ur serien som jag nu slaviskt följer. Följetongen heter Trueblood och handlar om vampyrer och andra övernaturliga väsen i en sömnig byhåla nånstans i södra Louisiana. Ganska sjuk emellanåt och definitivt inget för de som är kräkmagade. Jag älskar dialekten och Alexander Skarsgård. Snacka om att vara pappa upp i dan. En sån pampig viking han är!
Faktum är att flaggskeppet till motorcykel stod parkerad utanför Xin Ba Ke (starbucks) tillsammans med x antal andra liknande ufon.
Där man minst anar det...
Kolla här! A-K är fotomodell!
Mitt i det vackra och pittoreska hutongområdet finner man på ett litet galleri som en fotokonstnär driver. Han är kompis med AnnaKarin och bad henne vara med i en av hans fotoidéer. Snäll som hon är ställde hon givetvis upp. Nu finns hon att beskådas mitt i entren till galleriet! Coolt!
Fredagsutflykt
Helena i rosa och några av tjejerna som klättrar i berg på fredagar.
I Fredags var jag med ett gäng tjejer till ett nytt, outforskat ställe vid "The Great wall". Jian Kou, hette det, tror jag.
Med stor kraftansträngning tog vi oss upp till ett hyfsat högt läge med en fantastisk utsikt. Där fikade vi och berömde varann massor över att vi lyckades klättra upp så högt. Stigen upp var ganska smal och ruskigt brant. Helt utan staket som vanligt i detta underbara och spännande land. Jag fick ta av mig solglasögonen för om jag tappade dem skulle jag aldrig få dem tillbaka i djupet av dalen som sög likt ett svart hål under oss.
Vägen upp var egentligen ingen väg direkt utan mer en upptrampad led, för en smal och liten person, som var uppdelad i platåer som befolkningen odlar på. Rätt som det var stötte vi på en liten hydda som för tillfället såg helt övergiven ut. Utanför hattstugan, mitt i "idyllen", låg ett hundratal gamla plastflaskor utslängda med något kemiskt namn på. Jag gissar att det var besprutningsmedel. Gulligt.
Träden, som odlades, bar varningsskyltar, den med döskallen på ville inte blogspot ta emot just nu, fråga mig inte varför. Skall se om jag kan blogga den senare och ta reda på vad det står på den också. Hur som helst, dessa träd var fulla, och då menar jag proppfulla av stora svarta löss. De såg ut som stora svarta oljedroppar med sex ben. Skitäckliga! Innan vi upptäckte detta var trädgrenarna våra lianer. När Karen, stackars henne, tog i en nedlusad gren och vi fick höra hennes vrål, så vågade ingen peta på träden mer. Hon blev våt av slajm och alla träd förvandlades till STOR FARA i våra ögon. Varje liten gren som kom farande emot oss så kom en skräckvåg. Man kunde ju inte springa omkring där och vråla i panik, det var det för brant för att göra. Det var en plåga att ta sig nerför men ner kommer man ju alltid..haha...tårna bad om förbarmelse och låren skakade av kombon skräck och utmattning.
Allt som allt en fantastisk dag, jag njöt av varje sekund. Det finns egentligen inget härligare än att ta sig ut i naturen och få lite puls. Tack Helena för att du släpade ut mig!
onsdag 21 oktober 2009
Indisk matlagningskurs i "The Hutong"
Här var jag igår och lärde mig att laga Butter chicken, fast detta var den vegetariska varianten Makhanwala. Channa Masala var också på menyn, så även vegetable Pakoras.
AnnaKarin känner en söt indisk tjej som håller i matlagningskurser på ett kulturcenter i stan. De bedriver sina aktiviteter i en häftig klassisk hutong som är lite ombygd för att passa ändamålen.
Innan jag visste ordet av så var jag anmäld tillen liten cirkel. Vi var sex tjejer som storögda fick lära oss alla hemligeter som butter chicken såsen håller.
I två timmar lagade vi mat och sedan åt vi upp den på mycket mindre tid. Det var så gott!
Stolta och mätta for vi efteråt till Element Fresh för att få oss en kopp kaffe på takterassen i den sköna höstsolen som aldrig verkar ge upp sitt varma grepp om Pekings absolut vackraste höst hittills. Hutongen vi hade vistats i var visserligen hyfsat modern och vi hade ström för dagen, men det var kallt i den lilla stugan trots att vi hade dunväst över kashmirtröjorna.
En helt klart lyckad dag med goda och glada kompisar! Nu gäller det att snart laga till rätterna hemmavid så att jag inte glömmer trixen!
Gå in och kolla, ni, lyckliga, som obehindrat kan! www.thehutong.com
måndag 19 oktober 2009
Strejk!
Vad trött jag blir på allt vad internet innebär.
Den har ni inte hört förut?
Det är inte så mycket det faktum att vi bor i ett land som håller sina invånare på strikt internet-diet. Det är mest de du delar din tunna lina ut i "vinternetgatan" med, som sitter och suger likt blodtörstiga vampyrer och drainar allt vad de kan av det lilla flöde som jag, vi, delar med en miljard kineser och gör så att jag inte ens kan läsa min mail utan att snällt behöva be om att de pausar sina "V.I.P downloads". Då blir jag så utmattad att jag ger upp helt enkelt.
Jag är en snäll tjej. Jag vill inte bråka. Men ibland, när ingen ser, då vill jag tamejfan slänga ut allt vi har som sitter fast i en sladd i väggen genom det oöppnade fönstret. Det sämsta med det är ju att jag efter en sådan härlig urladdning ändå inte kan läsa mina efterlängtade mail. Lika bra att helt sjunka in i sin bubbla. Resignera och bara skita i resten av omvärlden.
Skypetelefonen är också så jävla trasig hela tiden. I alla fall när jag skall ha den. Eller också är uppkopplingen nedlagd just då.
Visst är det konstigt att hotspot shield inte funkar på min dator men att det funkar fiiint på CKs dator? Hotspot shield är för de oinvigda det program som tar sig förbi den värsta censuren i Kina och gör så att man åtminstone kan se sina vänners bloggar och eventuellt blogga lite själv om man, ett måste hemma hos oss, pausar dessa fantastiska "V.I.P downloads" som numer äger i vår familj.
Sitter nu därför och smygbloggar från CKs dator. Jag vill kunna sitta vid min dator där jag har mina bilder och blogga om roliga saker, men nej, inte idag. Inte imorgon.
Därav inget bloggande och knappt något mailande.
Sur? Jag? Nerå. Jag är skitförbannad.
Nästa blogg lär väl komma någon gång nästa år...från Sverige.
Den har ni inte hört förut?
Det är inte så mycket det faktum att vi bor i ett land som håller sina invånare på strikt internet-diet. Det är mest de du delar din tunna lina ut i "vinternetgatan" med, som sitter och suger likt blodtörstiga vampyrer och drainar allt vad de kan av det lilla flöde som jag, vi, delar med en miljard kineser och gör så att jag inte ens kan läsa min mail utan att snällt behöva be om att de pausar sina "V.I.P downloads". Då blir jag så utmattad att jag ger upp helt enkelt.
Jag är en snäll tjej. Jag vill inte bråka. Men ibland, när ingen ser, då vill jag tamejfan slänga ut allt vi har som sitter fast i en sladd i väggen genom det oöppnade fönstret. Det sämsta med det är ju att jag efter en sådan härlig urladdning ändå inte kan läsa mina efterlängtade mail. Lika bra att helt sjunka in i sin bubbla. Resignera och bara skita i resten av omvärlden.
Skypetelefonen är också så jävla trasig hela tiden. I alla fall när jag skall ha den. Eller också är uppkopplingen nedlagd just då.
Visst är det konstigt att hotspot shield inte funkar på min dator men att det funkar fiiint på CKs dator? Hotspot shield är för de oinvigda det program som tar sig förbi den värsta censuren i Kina och gör så att man åtminstone kan se sina vänners bloggar och eventuellt blogga lite själv om man, ett måste hemma hos oss, pausar dessa fantastiska "V.I.P downloads" som numer äger i vår familj.
Sitter nu därför och smygbloggar från CKs dator. Jag vill kunna sitta vid min dator där jag har mina bilder och blogga om roliga saker, men nej, inte idag. Inte imorgon.
Därav inget bloggande och knappt något mailande.
Sur? Jag? Nerå. Jag är skitförbannad.
Nästa blogg lär väl komma någon gång nästa år...från Sverige.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)