tisdag 31 juli 2012

Om blott en dag eller två

Den lille killens min var också lik minen på en hängiven Las Vegasspelare när denne kammar in storslammen. Ögonen dubblades i storlek och blev runda, en stor ansträngning för en kines, håret ställdes rakt ut och munnen vidöppnades och drog in ett häftigt andetag samtidigt som det krockade med utkommande luft. Jack Pot! Mätapparaturen skrek och blinkade var han än förde stickan och jag körde ut huvudet genom fönsteröppningen och frågade lite oskuldsfullt, fast jag redan visste svaret, om det var det där som betydde att det var en läcka. Han hade hittat the motherloads of gas! Kunde ju också känna att stanken var ännu mer påtaglig i det lilla utrymmet där han var. Han fiskade upp sin mobil och började ta bilder på rören som ledde in i vårt hus. Han ringde några samtal och krånglade sig in till pannrummet igen. Tur att han var en liten och smidig kille. De andra gubbarna hade ALDRIG tagit sig igenom det fönstret, ALDRIG. De hade inte ens tänkt tanken. Vi skämtade lite om just det, jag och killen, men säg nu inget om det till de där gubbarna bara.Sedan gick vi på övervåningen och ställde oss på just den enda exakta platsen som min mobiltelefon kan få mottagning på i huset och ringde Julian. Jag skall inte säga att jag var glad över att få rätt med gasläckan, jag har tröttnat på tillfredsställelsen i "I told you so" efter tre söner och tio år i Kina, men det kändes skönt att det nu var klarlagt och att det nu skulle åtgärdas. Den lille killen var glad. Han hade ju hittat något som de andra inte hittat! Han rullade! Så nitisk!Yeah!Rock on! Hade lust att erbjuda honom en öl. Fast chefen var ju på väg. Mobilen skickades över till mig och Julian berättade att det skulle komma någon mer från gas company för att se på läckan och avgöra hur omfattande den var. Tidigast imorgon förmiddag kunde man få tag i folk som kunde komma och reparera, kanske. Modet sjönk. Den lille killen försäkrade att så länge gasen var avstängd och fönstret var stängt så läckte ingen gas in i huset. Det var ofarligt i huset. Trädgården och omgivningarna var det annat med. Folk var på väg från gas company. Bara att vänta. Så vi väntade.

1 kommentar:

Leila sa...

Och jag väntar på fortsättning!!!