Wangan bjöd på fest i byns nyrenoverade och utbygda restaurang. Det var en tjusig byggnad med många "chambre separet" varav vi var inbokade i ett av dem. Här står vi på toaletten efter att vi blivit visade tvättställen.
Wangan och jag väljer ut lite goda rätter tillsammans med en servitris. Lü Zhuang sitter bredvid och har just ätit sin första jordgubbe, någonsin!
Här är dörren in till Wangans lilla, lilla hem. Allt var som vi redan trott, väldigt litet och "hutongigt". Tonårsflickan hade i alla fall eget rum med dator och allt. Inget kök, ingen toa, bara små rum, två och ett halvt för att vara exakt.
Här blev vi (vålds-)inbjudna till Wangans grannar. Dom hade precis byggt nytt hus över den gamla hutongen. Dom var så stolta över de fina och stora utrymmena! Mannen i mitten demonstrerade fina Tai qi övningar. Sonen, längst till höger, kunde lite engelska och jobbade som flygplansmekaniker. Gubben till vänster hade ingen talan, han var en annan granne i området. Mor i huset var tyst som en mus, men log fint så fort man tittade åt hennes håll.
Vi var så mätta när vi åkte hem att det var svårt att sova på natten. Vi hade fått en rejäl kina-upplevelse! Kolla CKs blog för mer info.
4 kommentarer:
Det är bara att bita ihop. Ikväll är det dags igen för en nära-kina-upplevelse, då Peter bjuder oss på middag.
Måste ha varit en intressant upplevelse. Heja Wangan
Här kommer lite reflexioner: Wangan har blivit rund om kinderna vilket passar henne bra men frågan är om hon inte behöver glasögon? Såg så ut när hon kollar på matsedeln.
Och, ähum, men Lucas blir inte en flicka hur långt hår ni än sparar på honom...
Sååå superfina pojkar ni har...
Skicka en kommentar